..........
Mitt hjärta har gått sönder och jag vet inte hur jag ska laga det...Mediciner kan varken läka eller laga det. Jag har fallit ner i en grop och kan inte komma upp, två steg upp och ett steg ner, viljan finns men inte styrkan.
Jag har alltid trott att jag har varit en stark person, men jag är svag, så in i helvete svag. Hjälplös. Förr såg jag mig själv som en fin stock som ingen någonsin skulle lyckas knäcka. Denna stock har omvandlats till en ful och klen liten kvist. En kvist som redan har gått av på många ställen. Jag längtar till att få bli en stock igen, då jag mådde bra och var lycklig...
Jag vill inte känna det så här. Jag vill bort härifrån, bort från min kropp, bort från alla jobbiga känsor. Jag vill hitta en ny kropp som är hel och fulladdad med ny energi. Tanken på att återvända till Halmstad får mig just nu att spy. Vore inte allt bara lättare om jag sket i det sista året på högskolan och istället inriktade mig på att bli den jag en gång var. Eller det kanske är att fly sina problem.
Dörren till mitt hjärta är låst och nyckeln är slängd. Jag vill inte släppa in nån, ingen ska få komma in igen. Jag vill aldrig uppleva detta igen och därför är det bäst att ingen hittar nyckeln.
Vägen till ett helt hjärta är lång. Många har och kommer vandra denna väg, jag är en av dem. Det är bara jag själv som kan få mitt hjärta att börja slå igen, att bli en stock igen, komma upp ur gropen, bli mitt gamla jag. Jag vet att jag har många underbara människor som hjälper mig på vägen men det är ändå jag själv som måste vandra. En dag ska jag börja vandra denna väg, men inte idag...
Kärlek
Jag har alltid trott att jag har varit en stark person, men jag är svag, så in i helvete svag. Hjälplös. Förr såg jag mig själv som en fin stock som ingen någonsin skulle lyckas knäcka. Denna stock har omvandlats till en ful och klen liten kvist. En kvist som redan har gått av på många ställen. Jag längtar till att få bli en stock igen, då jag mådde bra och var lycklig...
Jag vill inte känna det så här. Jag vill bort härifrån, bort från min kropp, bort från alla jobbiga känsor. Jag vill hitta en ny kropp som är hel och fulladdad med ny energi. Tanken på att återvända till Halmstad får mig just nu att spy. Vore inte allt bara lättare om jag sket i det sista året på högskolan och istället inriktade mig på att bli den jag en gång var. Eller det kanske är att fly sina problem.
Dörren till mitt hjärta är låst och nyckeln är slängd. Jag vill inte släppa in nån, ingen ska få komma in igen. Jag vill aldrig uppleva detta igen och därför är det bäst att ingen hittar nyckeln.
Vägen till ett helt hjärta är lång. Många har och kommer vandra denna väg, jag är en av dem. Det är bara jag själv som kan få mitt hjärta att börja slå igen, att bli en stock igen, komma upp ur gropen, bli mitt gamla jag. Jag vet att jag har många underbara människor som hjälper mig på vägen men det är ändå jag själv som måste vandra. En dag ska jag börja vandra denna väg, men inte idag...
Kärlek
Kommentarer
Trackback
